Hiorten.html

 
ca de en es fr it nl no pl pt ru ro fi sv tr vo


 

Postjakten Hiorten i inre hamnen i Simrishamn. Foto: Bengt Oberger

Postjakten Hiorten i inre hamnen i Simrishamn. Foto: Bengt Oberger

Hiorten
Klass
Typ Replik av postjakt (galiot)
Historia
Byggnadsvarv Marinmuseet i Karlskrona
Sjösatt 1998 
Öde Skolbåt för Sjövärnskåren
Tekniska data
Längd 15,0 m (över däck, 18,80 löa)
Bredd 4,15 m
Djupgående 1,80 m
Konstruktionsritning för Hiorten från år 1691, Riksarkivet

Hiorten, svensk postjakt från slutet av 1600-talet för trafik på dåvarande Svenska Pommern (numera Vorpommern).

Innehåll

redigera Den ursprungliga postjakten

Den ursprungliga Hiorten byggdes i Karlskrona som en första generationens postjakt för trafik mellan Ystad och Wittow och Stralsund i Svenska Pommern. Skeppsbyggmästaren vid amiralitetet Francis John Sheldon ansvarade för konstruktionen.

Hiorten är en galiot, en båttyp som har sitt ursprung i holländsk 1600-tal (galjoot på holländska): ett flatbottnat tvåmastat havsseglande handelsfartyg. Den var byggd av ek och hade fem avdelningar: en kajuta, en sal, ett rum för hästar och vagnar och en kabyss. Besättningen uppgick till fyra man: en skeppare, två båtsmän och en skeppsgosse.

Hiorten blev färdig år 1692 och gick sedan i trafik till Pommern med post, passagerare och gods under tio år. Seglatsen mellan Ystad och Wittow på Rügen tog i bästa fall åtta-nio timmar, i motvind upp till två-tre dygn. Båtens öde efter år 1702 är inte känt.

redigera Replik av postjakten

Marinmuseum i Karlskrona byggde under tre år en fullskalereplik i samarbete med Schiffbau- und Schifffahrtsmuseum Rostock och med Karlskrona och Rostock kommuner. Den nya Hiorten gjorde sin jungfrufärd i maj 1999. Fartyget har i det närmaste samma mått som förlagan och har 130 m2 segelyta på två master, med 18,0 m rigghöjd. Nybyggnaden baserades på en på Riksarkivet bevarad ritning av det bredaste spantet (nollspantet) och på en skiss av skeppet sett ovanifrån.

Sedan år 2006 ägs Hiorten av Blekinge Sjövärnskår och har Karlskrona som hemmahamn. Det är klassat som traditionsfartyg.

redigera Källor

redigera Vidare läsning

  • Johannes Rudbeck: Svenska postverkets fartyg och sjöpostförbindelser under tre hundra år. Postverket, Stockholm 1933

redigera Externa länkar

All Right Reserved © 2007, Designed by Stylish Blog.